världen genom mina ögon.

Dagen har varit hård. Startade starkt med några timmar praktik innan det var dags för nationellt prov i svenska b. Segt värre, skrev i en halvtimma, sen tröttnade jag och tog mig en powernap, haha, mitt i aulan sitter jag där, under ett prov, och sover. Sedan var det lite rast och jag var till slut tvungen att avsluta min artikel om bloggar(!). Efter det drog jag och världens bästa rock-Erica till turistbyrån och köpte våra efterlängtade Hultsfredsbiljetter, Yeah, nu är vi på väg gumman! Till jobbet, hämtade lite kläder och en tårta, Cammiie loves me; Budapest=P, hem och tvättade lite, ner till stan me Cammie, vi tog oss en sväng, trevligt, köpte me lite mat från Spice 'n' Rice hem, gudomligt gott! Sedan bar det hem till mig för fest med Biff med bambu och Budapesttårta, yummie. Favoriten hjälpte mig med trappstädningen, hade nog aldrig fått gjort det annars, TACK! (Den där jävla trappstädningen har jag fan fått för mina synder=P) Å nu sitter jag här och ringer döva Lidingöbor och försöker kränga nån tidning som jag inte ens vet hur den ser ut. Skit också när Kerola vann dagens tävling och norpade biobiljetten. Blir det värre än såhär?

Så tänkte jag skriva några rader om något jag tycker riktigt jävla illa om, Snålhet.
Jag skulle hellre dö än inse mig själv som snål, det är verkligen det värsta jga vet. När jag och min Blondie-Aleks var små, nå ja, mindre än vad v är nu iallafall, så kunde hon få mig att göra vad som helst, bara genom att kalla mig snål. Hon kände mig för bra, hon visste hur mycket jag hatade det ordet. Illa, jag vet.
Men snåla människor är verkligen det värsta jag vet, vad är meningen med att ha pengar och välfärd, om man inte kan dela den med andra människor. Även om man inte har någonting, så har man alltid något som någon annan behöver bättre.
Med snålheten kommer också millimeterrättvisan, vilken också gör mig helt galen. Om någon lånade en femma någon månad tillbaks och man absolut måste ha den, till varje pris, då tycker jag faktiskt att man borde tänka om. Det finns så många människor som jag skulle kunna vara mycket närmare än vad jag är nu men millimeterrättvisan går mig på nerverna och är en del av personligheten, och den delen klarar jag bara inte av.
I någon ände jämnar allt ut sig ändå, tråkigt att inte alla har förstått det bara.


Jag står här frusen fast
äntligen stilla
Som gravitationen, nåt vasst
Jag ska aldrig
gör dig illa igen
Du fastnar perfekt
i min polaroid
Du blinkar förskräckt
när jag ställer mig bredvid
Du ryggar tillbaks
när min hand just ska röra
vid din...

Det är så det ska vara
Det är så vi vill ha det nu
Det är så det ska vara
Som en perfekt och underbar lag
Perfekt och oförstörbar
som jag...

Ryggen mot väggen till sist
Äntligen slut
En svår situation, ja visst
har jag drömt om så länge nu
En hand mot min strupe
och andas blir svårt
En hand runt min hals
klämmer alltför hårt
och benen dom bär
inte längre min kropp
stå...

Det är så det ska vara
Det är så jag vill ha det nu
Det är så det ska vara
Som en perfekt och underbar lag
Perfekt och oförstörbar
som jag...